Friande dom i uppmärksammad matchfixningsrättegång

I går kom så domen i den uppmärksammade rättegången i Malmö tingsrätt där fyra personer stått åtalade för matchfixning kopplat till en herrallsvensk fotbollsmatch samt fotbollsmatcher i division 3 under 2019. Det är med blandade känslor jag tagit del av domen.

Tingsrätten valde i fallet med den allsvenska matchen att fria de åtalade, varav en är en tidigare allsvensk spelare, för matchfixning. Åklagarens tes är att fotbollsspelaren då medvetet ska ha dragit på sig ett gult kort. Domen är anmärkningsvärd. Enligt tingsrätten pekar omständigheterna på att en överenskommelse om lån träffats mot att fotbollsspelaren agerade på ett visst sätt i kommande match och att ”bettarna” därmed skulle vinna pengar genom fusk. Tingsrätten menar dock att det inte går att dra en tillräckligt säker slutsats. Därför frias de åtalade.

Rättegången visar hur svårt det är att nå fällande domar och föra dessa brott i bevis. Det visar också på behovet av att fortsätta att förstärka arbetet mot matchfixning. För problemet kommer inte försvinna av sig självt. I podcasten P3 Krim berättade nyligen Fredrik Gårdare, chef för polisens aktionsgrupp mot idrottsrelaterad brottslighet, att italiensk polis bedömer att kriminella nätverk i dag tjänar mer pengar på matchfixning än på handel med kokain. Det visar hur skrämmande stort hotet är.

Regeringen vill förstärka kampen mot matchfixning och försvåra manipulationen. En statlig utredning ska presenteras senast den 30 september. Det är ett välkommet initiativ.

För att kampen mot matchfixning ska lyckas är det helt nödvändigt med en central funktion som fastställer krav, samlar in, analyserar och distribuerar information om misstänkt matchfixning till och från rättsvårdande myndigheter, spelbranschen och idrotten. Så fungerar det inte i dag.

Vi menar att så mycket information som möjligt måste finnas tillgänglig i ett tidigt skede. Dels för att polisen ska kunna fatta beslut kring förundersökning, dels för att den ansvariga myndigheten ska kunna fatta korrekt beslut kopplat till spelmarknaden.

Berörda aktörer måste få utökade möjligheter att dela personuppgifter sinsemellan. Det är en åtgärd som i förlängningen kan leda till bättre bevisläge i rättegångar och fällande domar. Här medför befintlig lagstiftning olyckliga begränsningar.

Det som ändå är positivt i tingsrättens dom är att rätten finner det bevisat att manipulation skett av division 3-matcherna och där fäller två av de åtalade för matchfixning. Spelfusk är sedan den 1 januari 2019 en ny brottsrubricering. Detta är första gången spelfuskbrott prövats rättsligt och därför välkommet med en fällande dom. Tingsrätten konstaterar att det i matcherna i division 3 varit frågan om upprepade mönster, att det finns sms som ger stöd för att det förekom matchfixning samt att de tilltalades förklaringar inte är trovärdiga.

Det finns de som anser att idrottsrörelsen ska klippa alla band till spelbolag. Detta då elitidrottare och ledare utgör en riskgrupp för att utveckla spelproblem. Det är fel väg att gå anser jag. Ansvarsfulla spelbolag kan vara en positiv kraft i arbetet med att motverka såväl matchfixning som spelproblem bland idrottare. Svenska Spel är Sveriges största sponsor av idrott. En viktig del i våra sponsringsavtal rör samarbete kring förebyggande insatser mot såväl matchfixning som spelproblem. Vi kan bistå med värdefull kunskap och erfarenhet i detta arbete, mot både juniorer och seniorer.

I kampen mot matchfixningen måste vi samla alla goda krafter och stå enade, inte arbeta ensamma var för sig.

PATRIK HOFBAUER
Vd och koncernchef Svenska Spel