Små förändringar i problemspelandet under pandemin

En färsk rapport från Folkhälsomyndigheten visar att graden av spelproblem hos den svenska befolkningen varit relativt konstant under coronapandemins första år. Totalt räknar man med att ca 1,8 procent av befolkningen mellan 18-86 år haft någon form av problemspelande de senaste 12 månaderna och att 2,9 procent haft viss risk för att utveckla spelproblem.

Folkhälsomyndigheten publicerade nyligen rapporten Fördjupad analys av utvecklingen av spelproblem kopplat till spridningen av covid-19. 

Den genomgående slutsatsen i rapporten är att graden av spelproblem i befolkningen verkar ha varit relativt konstant under pandemins första år. Andelen problemspelare är på ungefär samma nivå som tidigare och inte heller restriktionerna verkar påverka detta.  

I rapporten redovisas att ungefär samma antal personer söker hjälp hos Stödlinjen nu som innan pandemin. Spelberoendeföreningarna rapporterar att negativa effekter av pandemin är en av de viktigaste orsakerna att söka hjälp hos de som gjort det under sommaren och hösten. 

Skuldsättning orsakad av spel om pengar utgör ungefär lika stor andel av ärenden som tidigare, enligt kommunernas budget- och skuldrådgivare medan spelpaus.se fortsätter sin stadiga tendens med ökat antal självavstängningar. 

En intressant fråga i befolkningsundersökningen handlar om hur olika livsförhållanden under pandemin påverkat spelande, exempelvis om man varit sjuk i covid-19, varit arbetslös eller tvingats till distansundervisning. 

I grupperna som varit arbetslösa eller behövt ställa in fritidsaktiviteter rapporterades en högre andel ha ökade spelproblem än hos befolkningen i övrigt. I gruppen som inte upplevt de ändrade livsförhållanden som undersökningen tog upp, så hade färre upplevt ökade problem än befolkningsgenomsnittet. 

Detta resultat är intressant, då det ligger i linje med tidigare forskning om livsförändringar som utlösande för spelproblem. Däremot bör vi, vilket även författarna beskriver, vara försiktiga med att dra slutsatser om pandemins påverkan då resultaten inte kan jämföras med en liknande period utan restriktioner. 

Liknande resonemang bör vi använda när vi läser att spelproblemen under pandemin framförallt ökat bland de som redan har problem. Det är sedan tidigare känt att de med någon grad av problem har en större risk att få ökade problem i framtiden. Rapporten beskriver att ungefär lika många personer går in som ut ur problemspel även under pandemin.

Omsättningen på spelmarknaden landade på ungefär samma nivå 2020 som 2019. Däremot har fördelningen av omsättningen ändrats och en större andel av det totala spelandet omsattes 2020 på nätcasino. 

Denna förflyttning är värd att särskilt notera eftersom nätcasino är den mest riskfyllda spelformen. Stödlinjen rapporterade att cirka två av tre kontakter under hösten rapporterade att de spelade nätcasinon – även detta ungefär samma nivå som före pandemin.

Även Svenska Spel såg under senhösten en tendens till ökat riskspelande på nätcasino, vilket vi berättat om tidigare här i Hållbarhetsbloggen. Det har föranlett att vi förstärkt teamet som ringer samtal till nätcasinospelare som vi befarar kan befinna sig i riskzonen. 

AXEL LYCKBERG
dataanalytiker Svenska Spel