Nödvändigt att öka insatserna mot de olicensierade spelbolagen
En allt större andel av spelandet i Sverige sker hos olicensierade spelbolag. Vid omregleringen av spelmarknaden 2019 var målet från politiskt håll att minst 90 procent av spelandet skulle ske hos bolag med svensk licens. Detta kanaliseringsmål var centralt för att återta kontrollen över spelmarknaden. Sex år senare ligger kanaliseringen under målet, och trenden är negativ. Faktum är att Sverige nu befinner sig i en situation som påminner om tiden före omregleringen.
Olicensierade spelbolag står utanför svensk spellagstiftning och saknar omsorgsplikt att motverka överdrivet spelande. De agerar i praktiken utan tillsyn och erbjuder spel på sätt som inte är tillåtet enligt svensk lag. Det gör dessa aktörer till en betydande risk.
Problemet belyses tydligt i Sveriges Radios dokumentärserie ”Kasinoläckan”. Dokumentären ger en osminkad bild av hur olicensierade spelbolag utnyttjar sårbara konsumenter och kringgår skyddssystem som Spelpaus, som är utformat för att hjälpa personer med problem. Samtidigt tydliggör dokumentären skillnaden på spel inom det svenska licenssystemet, som bygger på hårda krav på spelansvar och konsumentskydd. Licensierade bolag är skyldiga att följa dessa regler och arbeta aktivt för att förebygga spelproblem hos kunderna.
Det är uppenbart att mer behöver göras för att motverka olicensierat spelande. Vår branschförening Sper har presenterat fem förslag på åtgärder, som vi och övriga medlemmar ställer oss bakom.
Den kanske viktigaste av de föreslagna åtgärderna är att ändra spellagen från att baseras på ett riktningskriterium till ett deltagandekriterium. Riktningskriteriet innebär att man bedömer om ett spelbolag aktivt riktar sin verksamhet mot den svenska marknaden, till exempel genom att erbjuda svenska som språk, acceptera insättningar med svensk valuta eller genom marknadsföring i Sverige. Problemet med detta kriterium är att det ger stort tolkningsutrymme och gör det svårt att juridiskt fälla olicensierade aktörer i domstol.
Med ett deltagandekriterium skulle fokus i bedömningen istället ligga på huruvida svenska spelare faktiskt kan delta i spel hos ett olicensierat bolag. Om ett spelbolag accepterar insatser från svenska spelare utan att ha en svensk licens, skulle det automatiskt anses bedriva olaglig verksamhet. Detta skulle minska tolkningsutrymmet, förenkla tillsynsarbetet och ge Spelinspektionen bättre verktyg att bekämpa olicensierade aktörer. Ett deltagandekriterium är därför en mer effektiv lösning för att stärka det svenska licenssystemet och skydda konsumenterna.
Sex år in på den nya spelmarknaden är det här ett exempel på en åtgärd som kan och bör införas snabbt, och som skulle ha stor effekt för att förstärka konsumentskyddet. Det behövs förstås fler åtgärder för att stoppa de olicensierade aktörerna och det kan vi åstadkomma genom fortsatt samarbete mellan politik, myndigheter och spelbranschen. För vi vill alla ha en spelmarknad som värnar såväl konsumenter som samhället, och hållbara spelbolag.
ANNA JOHNSON
Vd och koncernchef, Svenska Spel