Svenska Spels oberoende forskningsråd beviljar 5,9 miljoner kronor till sju spännande projekt

Hållbart spelande är en av Svenska Spels viktigaste frågor. I det arbetet har Svenska Spels oberoende forskningsråd en nyckelroll genom det långsiktiga stödet till forskning om spel och spelberoende.

Nästa år fyller forskningsrådet 15 år och under de åren har positionerna för forskning kring spel och spelberoende flyttats fram rejält från att ha varit ett relativt outforskat område. I år har forskningsrådet beviljat 5,9 miljoner kronor till sju forskningsprojekt som undersöker olika aspekter av spelberoende och spelproblem. Det är ett av de högsta anslagen som beviljats. Och aldrig tidigare har så många ansökningar kommit in som i år. Årets 18 ansökningar är nästan en fördubbling jämfört med 2023, och det speglar också det växande intresset och behovet av forskning inom området.

Så här säger Sara Lindholm Larsson som är ordförande i forskningsrådet:

– Det är absolut ett kvitto på att spelforskning idag är en angelägen samhällsfråga i behov av mer kunskap och evidens. Årets ansökningar höll en mycket hög kvalitet, vilket är en direkt effekt av fler forskningssamarbeten och nya kreativa idéer. Rådet får allt svårare att välja vilka som ska få anslag för varje år, vilket är precis vad vi vill.

Här är en översikt över de sju spännande projekt som får finansiering i år:

• Philip Linder, Karolinska Institutet, får 1 700 000 kronor för att undersöka den kausala effekten av spelreklam. Projektet syftar till att avgöra om spelreklam verkligen leder till ökat spelande och i så fall hur mycket, samt vilka grupper som påverkas mest. Genom att använda avancerade statistiska metoder kommer studien att analysera hur exponering för spelreklam påverkar spelbeteende i verkliga situationer.
• Kent Nilsson, Uppsala universitet, får 1 200 000 kronor för att studera mikrotransaktioner i dataspel. Mikrotransaktioner, som inkluderar köp av exempelvis ”lootlådor” och ”skins”, har blivit allt vanligare i dataspel och kan bidra till att sudda ut gränsen mellan oskyldigt spelande och hasardspel. Projektet ska undersöka hur mikrotransaktioner påverkar utvecklingen av spelproblem och psykisk ohälsa, särskilt bland unga, genom att analysera data från individer som följts i över ett decennium.
• Sabina Kapetanovic, Högskolan Väst, får 1 000 000 kronor för att utforska sambanden mellan ungdomars spelande och deras psykiska hälsa. Med fokus på både kortsiktiga och långsiktiga effekter, kommer projektet att undersöka hur dataspelande kan påverka ungas mentala välbefinnande, samt vilka mekanismer som ligger bakom dessa samband.
• Erika Roman, Sveriges lantbruksuniversitet, får 600 000 kronor för att studera könsskillnader i spelstrategier, med särskild inriktning på kvinnor. Trots att spelberoende är vanligare bland män, ökar problemen bland kvinnor, som ofta utvecklar beroende snabbare. Projektet kommer att använda djurexperimentella studier för att förstå hur biologiska skillnader mellan könen påverkar risktagande och beslutsfattande vid spel om pengar.
• Kristina Berglund, Göteborgs universitet, får 500 000 kronor för att fördjupa förståelsen av craving (begär/sug) vid spelproblem. Genom att studera hur craving upplevs av personer med spelproblem och utvärdera ett internationellt använt screeninginstrument i svensk kontext, hoppas projektet kunna bidra till bättre förebyggande åtgärder och behandlingar för spelberoende.
• Kristina Sundqvist, Stockholms universitet, får 450 000 kronor för att undersöka hur spelproblem påverkar närstående. Forskningen kommer att fokusera på de negativa konsekvenserna som spelproblem kan ha för anhöriga, inklusive psykisk och fysisk ohälsa samt ekonomiska svårigheter. Målet är att identifiera vilka grupper av närstående som är mest utsatta och hur de kan få bättre stöd.
• Johan Svensson, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, får 450 000 kronor för att analysera spelande ur ett folkhälsoperspektiv. Studien kommer att undersöka flera aspekter, inklusive om ökningen av genomsnittligt spelande i befolkningen leder till mer problemspelande, samt om det finns en koppling mellan spelande och psykisk ohälsa. Projektet kommer också att titta på om vissa socioekonomiska grupper är mer sårbara för spelrelaterade problem.

 

KARIN GRANATH
Hållbarhetsspecialist