Oroande trend – finansiella tjänster utformas som spel

Detta är ett gästblogginlägg från Sara Lindholm Larsson, ordförande i Svenska Spels oberoende forskningsråd.

Spelforskningen har förändrats dramatiskt de senaste åren. Från att ha varit ett relativt smalt forskningsområde har det idag vuxit till en bred och tvärvetenskaplig disciplin där forskare från psykologi, medicin, sociologi och ekonomi samverkar för att förstå spelandets mekanismer och dess påverkan på individ och samhälle.

Nya utmaningar i en digital värld

Men det är inte bara forskningen som har tagit stora kliv. Även när, på vad och hur vi spelar har ändrats.

2021 skrev Peter Karaszi en debattartikel i Göteborgsposten som varnade för att ungdomar ser börsen som ett casino med en spekulativ inställning till aktiesparande.

På skolgårdar diskuteras hur man snabbt ska bli rik och unga köper kryptovalutor eller aktiekurser som de tror ska stiga snabbt. Det handlas frekvent och ofta behålls ett värdepapper kanske bara i några dagar eller timmar.

En av de mest oroande utvecklingarna vi sett är just ”spelifieringen” (Gamification) av finansiella tjänster.  Att appar och plattformar används för att öka motivation och peppa användaren till ett önskat beteende är inget nytt. Det är många av oss som har en aktivitetsklocka som påminner oss om när vi suttit still för länge, eller som loggar vår sömn och puls. Med vibrationer, ljud, glada färger och ett regn av konfetti når vi våra mål. De här olika sensoriska stimuli triggar hjärnans belöningssystem och förstärker den positiva känslan av att uppnå hälsosamma mål, vilket i sin tur motiverar oss att upprepa beteendet. Vi känner igen det även från dataspelsvärlden eller flipperspel. Med finansiella appar där användargränssnittet liknar dataspel är det en risk att ekonomiska beslut påverkas av samma psykologiska mekanismer som traditionellt förknippas med problematiskt spelande. Vi vet också från forskningen att hjärnan blir färdigutvecklad först vid 20-25 års ålder och de delar av hjärnan som styr vår förmåga att bedöma risker, konsekvenstänkande och impulsivitet är de som utvecklas sist. Dessa båda faktorer i kombination gör att effekten och därmed konsekvenserna kan bli kraftfulla.

2022 sökte 631 personer hjälp för aktie- eller kryptomissbruk. 2023 sökte nästan dubbelt så många (1 108 personer) hjälp. Framför allt lockas många yngre av olika influencers som beskriver strategier för att tjäna stora och snabba pengar. Den nationella Stödlinjen för spelare och anhöriga, har tidigare flaggat för att antalet personer som hör av sig om problem med aktie- eller kryptohandel ökar.

Ny forskning skapar nya insikter

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) genomför varje år en skolundersökning och enligt den senaste rapporten från december 2024 ökar andelen gymnasieungdomar som spelat om pengar de senaste tolv månaderna. Framför allt bland pojkar där andelen ökat från 27 procent 2019 till 43 procent.

Under det senaste året har flera forskningsprojekt visat på starka samband mellan överdrivet spelande och psykisk ohälsa.

På metodsidan ser vi en utveckling där forskning inte bara fokuserar på spelberoende som en individuell problematik, utan också studerar strukturella faktorer som speldesign, reklam och reglering. En av de viktigaste forskningsfrågorna framåt är att förstå hur regleringar kan anpassas för att bättre skydda utsatta grupper utan att inskränka på ansvarsfullt spelande för majoriteten av befolkningen.

Framtiden – vad behöver vi forska mer på?

Även om forskningen kring spelberoende har tagit stora kliv framåt, finns det fortfarande många obesvarade frågor. Hur påverkar spelreklam i digitala kanaler människors beteenden? Vilka förebyggande insatser är mest effektiva? Hur kan vi bäst hjälpa personer som fastnat i problemspelande?

Svenska spels oberoende forskningsråd har genom åren finansierat forskningsprojekt som syftat till att både utvärdera befintliga och utveckla nya behandlingsmetoder för unga som spelar för mycket. Vi har finansierat forskning som syftar till att utvärdera behandlingsmetoder för skärmberoende, för att förstå risk- och skyddsmekanismer för unga med samsjuklighet och deras sårbarhet.

Ett av projekten som fick anslag i år var Sabina Kapetanovic, docent i psykologi vid Högskolan Väst. Hon tilldelas 1 000 000 kronor för att utforska sambanden mellan ungdomars spelande och deras psykiska hälsa. Sabina och hennes forskargrupp kommer att undersöka hur dataspelande kan påverka ungas mentala välbefinnande, och vilka mekanismer som ligger bakom sambanden.

Med en fortsatt satsning på forskning och tvärvetenskapliga samarbeten hoppas vi kunna ge bättre svar på de här frågorna. Det är avgörande att vi fortsätter bygga kunskap som kan omsättas i praktiska lösningar – för individens, samhällets och branschens bästa.

SARA LINDHOLM LARSSON
Ordförande Svenska Spels oberoende forskningsråd