Spelberoende hos unga – stark koppling till psykisk ohälsa
Hur hänger psykisk ohälsa ihop med spelberoende bland unga? En forskningssammanställning visar att ungdomar som mår psykiskt dåligt också löper större risk att utveckla problematiskt dataspelande. Tack vare anslag från Svenska Spels oberoende forskningsråd får vi nu en tydligare bild av sambanden.
Spelproblem hos unga: en växande utmaning
Datorspel är en självklar del av många ungas vardag. För de allra flesta handlar det om nöje och social gemenskap, men för en växande grupp kan spelandet bli problematiskt – och till och med ett beroende.
I en internationell metaanalys har forskaren Peer Briken tillsammans med sina kollegor gått igenom över 50 tidigare studier om psykisk ohälsa och spelberoende bland ungdomar. Resultatet är tydligt: det finns ett starkt samband mellan olika former av psykisk ohälsa och det som kallas gaming disorder, eller spelberoende.
Starkast samband med depression och ångest
Forskarna har särskilt tittat på samband mellan spelberoende och fem former av psykisk ohälsa:
- Depression
- Ångest
- Social ångest
- ADHD
- Autism
De tydligaste kopplingarna fanns mellan spelberoende och depression samt generell ångest. Det innebär att ungdomar som mår dåligt riskerar att använda spel som ett sätt att hantera sina känslor – vilket i sin tur kan leda till ett destruktivt spelbeteende.
Vad betyder det här i praktiken?
Forskarna betonar att sambanden inte säger något om orsak och verkan. Det är alltså inte säkert att psykisk ohälsa leder till spelberoende – eller att spelberoendet i sig orsakar ohälsa. Men sambanden är så starka att det enligt forskarna finns goda skäl för skolor, vårdpersonal och andra vuxna att vara uppmärksamma.
– När vi ser att en ungdom mår psykiskt dåligt bör vi också ställa frågor om spelvanor, säger Peer Briken.
Ett verktyg för förebyggande insatser
Studien ger också viktiga insikter för det förebyggande arbetet. Genom att identifiera riskgrupper tidigt – exempelvis ungdomar med depression eller ADHD – kan vi sätta in stödinsatser innan spelandet blir ett problem.
För forskarvärlden är metaanalyser som denna viktiga eftersom de ger en samlad bild av läget, i stället för att förlita sig på enskilda studier som kan dra olika slutsatser.
Forskningen bakom rapporten
Den aktuella artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychiatry och bygger på 53 studier från hela världen. Rapporten har finansierats tack vare anslag från Svenska Spels oberoende forskningsråd, som stödjer forskning om spelproblem ur ett samhällsnyttigt perspektiv.
