–Svenska Spel skulle kunna informera mer

Folkhälsoinstitutet får årligen 28 miljoner kronor i anslag till arbetet med att minska spelandets skadeverkningar. Marie Risbeck är tillförordnad chef för avdelningen Drogprevention och spel samt ansvarig för att samordna insatserna som bland annat omfattar dialogen med de bolag som har tillstånd att bedriva spel i Sverige.

Hur stort är problemet med spel?

–Det brukar sägas att 2 procent av befolkningen har problem med spel, medan 98 procent är lyckliga spelare. Det är en sanning med modifikation. Det är nämligen inte hela befolkningen som spelar. Dessutom har ytterligare 5 procent viss risk för att utveckla spelproblem och kan redan se vissa negativa konsekvenser av sitt spelande. Vi har också sett när vi jämför mätningar genomförda vid olika tillfällen att det inte är samma  2 procent som har problem vid olika tillfällen även om nivån är oförändrad. Personer med problem tillkommer medan andra faller ifrån. Men har man en gång haft problem är risken stor att man får det igen.

Hur tycker du att Svenska Spel arbetar med sitt ansvar?

–Svenska Spel arbetar bra med frågorna. De är väldigt medvetna och ansvaret är en integrerad del i verksamheten. De är också en föregångare inom arbetet med åldersgränser, riktlinjer och andra åtgärder. Men de skulle kunna bli bättre på att informera om sambanden när det gäller hur stor andel av spelarna som står för hur stor del av deras omsättning. Det är viktig kunskap. De skulle också kunna göra mer för att informera kunderna, till exempel genom att tydliggöra vad det faktiskt kostar att trycka på en knapp i ett spel.

Vilka risker ser du i framtiden?

–Spelproblemen bland unga män är på uppgång och idag har nästan var tionde man mellan 18 och 24 år problem med spel om pengar. Eftersom tillgängligheten har ökat och spelen blivit allt snabbare så ser jag en risk att andelen kommer att öka. Därför måste man vara väldigt försiktig vad gäller utvecklingen av nya spel. Man måste också arbeta tydligare med riktade insatser mot unga, exempelvis genom att inrätta spelfria zoner runt platser där de vistas, som skolor och idrottsanläggningar.