Svenska Spel gör årligen en analys av intressenternas syn och förväntningar på bolagets samhällsansvar. Den utgör ett viktigt underlag för utvecklingen av verksamheten, samt för hållbarhetsredovisningen och för den fortsatta relationen med intressenterna.
Urvalet av intressenter för djupintervjuer har skett utifrån kriterierna "inflytande på", "uppfattad attityd till" samt "uppfattat intresse för Svenska Spels ansvarsarbete".
Våren 2011 valde Svenska Spel att göra djupintervjuer med representanter för de intressentgrupper som har stort inflytande på bolagets långsiktiga ansvarsarbete: Ägare, styrelse, ledning, Lotteriinspektionen och Folkhälsoinstitutet.
Syftet var att kartlägga deras uppfattning om Svenska Spels förmåga att uppfylla sitt uppdrag. Undersökningen innehöll öppna frågor med fokus på den påverkan Svenska Spel har på samhället, såväl positiv som negativ.
I de genomförda intervjuerna framgår att Svenska Spels framtid upplevs som mycket komplex och osäker. Otydliga juridiska, politiska och ekonomiska förutsättningar skapar en komplex bild av den verklighet som Svenska Spel verkar i. Den tekniska utvecklingen har skapat en problematisk situation inom spelbranschen där gällande lagstiftning och regelverk är otillräckliga.
Intervjuerna visade också att de olika intressenternas uppfattning om problemens omfattning skilde sig åt mellan de olika grupperna. Enligt vissa av de intervjuade genererar spelbranschen, inkluderande Svenska Spel, omfattande sociala kostnader. Dock ansåg samtliga intervjuade att Svenska Spels spelansvarsåtgärder var mer långtgående än andra aktörers. Samtidigt rådde oklarhet om i vilken mån spelansvarsåtgärder är tillräckligt effektiva i jämförelse med lagstiftning och andra tvångsåtgärder.
De intervjuade tillfrågades om de tycker att Svenska Spels verksamhet sammantaget ger ett positivt eller negativt socialt netto. Ett socialt nettoresultat definierades som det sammanlagda värdet av de samhällskostnader som uppstår som en konsekvens av spelverksamheten och de samhällsvärden som genereras av densamma. De sociala kostnader som uppstår ingår inte i redovisningen av Svenska Spels finansiella verksamhet och inte heller av den årliga hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer som tas fram.
Intressenternas uppfattning om Svenska Spels sociala nettoresultat varierade stort, från mycket positivt till mycket negativt. Därför är man också osäker på hur pass effektiva spelansvarsåtgärderna är. De intervjuade hade svårt att skilja på enskilda aktörers effektivitet beträffande spelansvarsåtgärder från frågor som omfattade hela spelbranschen.
Slutsatsen är att Svenska Spel tydligare behöver klargöra ett socialt nettoresultat kopplat till påverkan på samhället och effekten av Svenska Spels ansvarsåtgärder.