Stora kliv för spelkoll med forskningen som grund

I måndags höll Svenska Spels oberoende forskningsråd sitt årliga symposium om svensk spelforskning, föredömligt modererat av Mia Sundelin.

Sedan 2010 har Svenska Spel avsatt drygt 60 miljoner kronor till att stötta oberoende svensk forskning om spel och spelproblem. I det arbetet är det oberoende forskningsrådet en hörnpelare. Genom rådet har svenska forskare i över ett decennium kunnat ansöka om forskningsmedel för att ta kunskapen om spel och spelproblem framåt.

Forskningsrådets årliga symposium, som ibland går under namnet Forskningsdagen, är ett viktigt forum för kunskapsutbyte mellan forskningen, spelbranschen och politiken.

Temat i år var Marknadsföring, prevention och genus inom spelreklamen. Med andra ord ett ämne som alla har en åsikt om. Just därför är forskningen så viktig, för att både spelbranschens och politikens åtgärder ska bygga på fakta och evidens. Inte på magkänsla och vad som ”ser bra ut”.

Under måndagsförmiddagen fick vi höra spelreklamen belysas ur helt skilda aspekter. Bland annat berättade Klara Goedecke, forskare vid Stockholms Universitet, om genusstereotyper i spelreklamen. Det var glädjande att höra att just svensk spelreklam präglas av stor mångfald och lek med fördomar. ”De hypermaskulina lädermännen är inte lika gångbara i Sverige, istället kan man erbjuda ironi och humor.”

Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten, redovisade kunskapsläget när det gäller kopplingar mellan spelreklam och spelproblem. Hon pekade specifikt på hur komplext det är och hur många skilda riskfaktorer väger in, men att bland annat ungdomar kan vara särskilt sårbara.

Måndagsförmiddagen bjöd på många skilda perspektiv. Och det är precis så här vi måste jobba inom spelbranschen och politiken: Med att ta in olika perspektiv och lyssna på oberoende forskning innan vi fattar beslut.

De senaste åren har det skett enorma framsteg på spelmarknaden. Delvis beror det just på att samspelet mellan politik, spelbransch och forskning varit konstruktivt.

Politiken har infört tydliga regelverk som i hög grad byggt på forskning och evidens medan spelbranschen på allvar tagit till sig av forskningsrön kring hur man bäst designar spel och spelkollsverktyg för att hjälpa och skydda konsumenterna.

Det här kan vara ett av skälen till att befolkningsandelen med spelproblem inte ökat under hela 2010-talet, trots att spelbranschens investeringar i spelreklam mångdubblats under samma period. Det är riktigt bra.

Men hur ska vi göra för att hjälpa de personer som ändå påverkas negativt av spelreklamen? En sak vi på Svenska Spel tycker är värt att titta på är en modell för riskklassificering av spel. Något som spelmarknadsutredaren Anna-Lena Sörenson föreslog så sent som i december förra året.

Det kan vara rimligt att ställa högre krav på de spel där spelproblemen är som störst, både när det gäller utformning och marknadsföring. Men samtidigt krävs fingertoppskänsla så att man inte driver problemspelare till den illegala marknaden.

I en intern studie från förra hösten såg vi tyvärr tydliga tecken på att när personer som spelar extremt riskfyllt utsätts för restriktioner och begränsningar, så väljer majoriteten av dem inte att dra ner på sitt spelande. De går bara vidare till en annan spelsajt. Och inte alltid till legala alternativ.

Så vad är den bästa lösningen om vi vill hjälpa de här individerna?
Här behövs mer fakta och evidens och Svenska Spel kommer att fortsätta stötta den svenska spelforskningen.
Inte bara för spelbranschens skull, utan för hela samhällets skull.

PATRIK HOFBAUER
vd och koncernchef, Svenska Spel