Hjälp problemspelarna – strama upp lånemarknaden!

Under pandemin fanns en befogad oro att spelproblemen skulle öka i samhället. Många medier hörde av sig till Svenska Spel för att höra vilken utveckling vi kunde se, eftersom vi har en stor del av de svenska spelkunderna hos oss. Det vi kunde berätta var att riskspelandet faktiskt inte ökade.

Samma bedömning gjorde Folkhälsomyndigheten i sin Covid-19-studie, som visade att spelproblemen låg kvar på samma nivåer som före pandemin. En halv procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppfyllde kriterierna för spelproblem, mindre än en procent hade förhöjd risk.

Samtidigt fanns tecken på att personer som hade problem sedan tidigare spelade ännu mer under pandemin. Nu väntar troligen tuffare tider på nytt och Svenska Spel tar oron för ökande spelproblem på allvar. Vi följer noga utvecklingen och har löpande dialog med både forskare och spelberoendeföreningar.

I förebyggande syfte genomför vi just nu extra många så kallade spelkollssamtal. Det innebär att vi kontaktar kundgrupper vi ser som extra sårbara och samtalar med dem om deras spelvanor.

Skulle vi se ett ökat riskbeteende hos våra kunder är vi redo att agera snabbt. Det positiva är att hittills har varken riskspelandet eller det generella spelandet ökat. Det kan delvis ha att göra med proaktiva åtgärder vi infört det senaste året, som till exempel individuellt anpassade spelgränser: Personer som vill spela för höga belopp hos Svenska Spel måste först styrka att de faktiskt har ekonomisk förmåga att göra det.

Men, precis som under pandemin, finns en särskild utmaning när det gäller personer med svårare spelproblem. Ett exempel: I samband med pandemin införde dåvarande regeringen en tillfällig förordning med bland annat insättningsgräns på 5 000 kronor per månad och kund för spel på nätcasino, -poker och -bingo. Syftet med begränsningen var att skydda befolkningen mot överdrivet spelande när man spenderade mer tid i hemmet.

På Svenska Spel ville vi titta närmare på effekten av förordningen bland våra kunder. Därför genomförde vi en undersökning bland de personer som slog i gränsen. Sju av tio uppgav att de hade gått vidare till att spela på ett annat spelbolag (eller på andra spel hos oss). Tre av tio hade konton på fem eller fler spelbolag. 3 procent av de tillfrågade hade konton på 15 (!) eller fler spelbolag.

För personer som bara går vidare till nästa spelbolag när de blir spärrade på det första räcker varken omsorgsplikt eller restriktioner. Där behövs något helt annat: Ett stopp för penningflödet.

Lånemarknaden behöver stramas upp på samma sätt som skett med den svenska spelmarknaden. I dag är det för lätt att ta lån och för många oseriösa aktörer på marknaden. Det får konsekvenser inte bara för personer som har svårt att kontrollera sitt spelande, utan för alla med en ”lyxfälleproblematik”, alltså ett beteende där de konsumerar för mer än de egentligen har råd med.

Både Finansinspektionen och Konsumentverket har påtalat att kreditprövningarna måste bli bättre och efterlyser, precis som Svenska Spel, ett nationellt skuldregister. Här ska långivare få en helhetsbild av alla konsumentens skulder i samband med en kreditprövning. Då kan seriösa låneinstitut lättare göra korrekta kreditbedömningar samtidigt som oseriösa långivare inte längre kan skylla ifrån sig med att ”de inte visste”.

I november tillsatte regeringen en utredning i frågan, så det finns hopp om att nationellt skuldregister blir verklighet så småningom. Men det hjälper inte de som hamnar i skuld idag.

Därför skulle vi så fort som möjligt vilja se en myndighetskontrollerad Lånespärr, efter samma princip som spelpaus.se. Användarna skulle både kunna spärra sig från att kunna ta nya lån och att få direktreklam från låneinstitut. Det skulle vara ett stöd för alla personer som har problem med överkonsumtion.

Spelbolag som tar omsorgsplikten på allvar håller koll på sina kunder – och hjälper sina kunder att själva hålla koll.

Men en uppstramad lånemarknad skulle hjälpa personer med alla typer av beroenden att inte krascha sin ekonomi mitt i lågkonjunkturen.

PATRIK HOFBAUER
vd & koncernchef, Svenska Spel