Forskning som gör skillnad

2020 firade Svenska Spels oberoende Forskningsråd tio år, ett decennium då man lyckats flyttat fram positionerna för forskning kring spel och spelberoende – ett fält som dessförinnan varit relativt outforskat.

Hos Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroende- forskning och medlem i Forskningsrådet, väcktes tidigt tankarna kring ett forskningsråd specifikt inriktat på spel och spelberoende:

– Jag hade tidigare forskat på hjärnan och de biologiska mekanismerna bakom beroendeutveckling, framför allt hur olika droger kan skapa ett beroende. Men på 1990-talet fick forskar- världen bättre insikt om att människor inte enbart kan bli bero- ende av substanser, utan att beroendemekanismer också kan kopplas till vissa beteenden.

Fred Nyberg var däremot långt ifrån ensam om att börja fundera kring frågan. Vid samma tid hade socialantropologen Per Binde vid Göteborgs Universitet börjat undersöka kulturella och sociologiska aspekter kring beroende. Samtidigt såg även Anders Tengström på Karolinska Institutet, i sin dåvarande roll som forskningschef på Maria Ungdom, att tonåringar med drog- och brottsproblematik också ofta hade spelproblem.

– Det fanns flera samband där som vi behövde titta närmare på. Frågan fanns också hos docent Stefan Borg, som sedermera blev forskningsrådets första ordförande. Vi påbörjade samtal om förut- sättningarna för en professur på området, förklarar Fred Nyberg.

Svenska Spel engagemang

Utifrån de nya upptäckterna visade Svenska Spel ett intresse för att finansiera både professuren och enskilda forskningsstudier. Men det var viktigt att forskningen bedrevs helt fristående från spelbolaget. Därför inrättades ett oberoende råd av specia- lister för att utvärdera forskningsansökningar och anslå medel i form av Svenska Spels Forskningsråd. Rådets administration utlokaliserades därför till en oberoende aktör i form av statliga CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som hade erfarenhet av liknande projekt för Systembolaget.

Många av de projekt som fick medel under Forskningsrådets första år var inriktade på att öka den generella kunskapen om spel och spelberoende. Avsikten var att få fram uppgifter om hur utbrett spelberoendet var inom olika kategorier utifrån exempelvis ålder, kön och sysselsättning. Ett annat huvudfokus var studier kring hur man rent tekniskt kunde utveckla spelen på ett sätt som bättre skyddade sårbara spelare. Utöver det anslog Forskningsrådet även medel till forskning kring behand- lingsstrategier.

Under senare år har många av forskningsstudierna undersökt kopplingen mellan spelberoende och samsjuklighet, drogbe- roende, kriminalitet och självmord. Genom att bevilja totalt 37 forskningsprojekt under de senaste tio åren, har Forsknings- rådet bidragit till att den forskningsbaserade kunskapen om spel och spelberoende ökat avsevärt.