Varje år tilldelar Forskningsrådet ekonomiska medel till flera olika forskningsprojekt som berör spelande. Ett par exempel från tidigare år är Emma Claesdotter-Knutssons studie av barn och ungdomars förhållande till gaming och gambling samt Sara Brolin Låftmans och Gabriella Olssons forskning som visar att förekomsten av osunt spel om pengar är lägre bland elever som går i skolor med bra socialt och pedagogiskt klimat.
Hur mycket tid kan barn och ungdomar lägga på gaming och gambling innan det blir skadligt? Hur påverkar eventuella diagnoser inställningen till spel? Det är två av de frågor som Med dr Emma Claesdotter-Knutsson tittat närmare på i sin forskning.
– Jag hoppas att kunna bidra till ökad kunskap kring vad som är normalt spelande, säger Clasdotter-Knutsson.
Emma Claesdotter-Knutsson från Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet har av Forskningsrådet beviljats ca 2,1 miljoner kronor för ett treårigt forskningsprojekt kring spel och spelproblem med och utan pengar bland barn och ungdomar.
I sin studie följer Emma patientdata från barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne, där hon granskar olika samband mellan ålder, kön, diagnos, boendesituation samt spel med och utan pengar. Studien handlar både om att identifiera riskfaktorer och att se vilken behandling som är mest effektiv för att komma tillrätta med ett spelberoende.
– Det är lite förvånande att det inte finns mer forskning på det här området med tanke på hur vårt samhälle ser ut idag. Det är väldigt många barn som tillbringar väldigt mycket tid framför skärmen men effekterna av det vet vi ganska lite om, anser Claesdotter-Knutsson.
Åldersgränser och spel
I april startar också Emma Claesdotter-Knutsson en första behandlingsstudie där hon undersöker vilken typ av behandling som fungerar bäst på barn och ungdomar med patologiskt
spelande. Denna studie är den första i sitt slag. Resultaten kommer vara värdefulla för vården att ta del av men även spelbolag kan ha nytta av kunskapen – inte minst med tanke på kopplingen mellan tidig speldebut och spelproblem.
Vilka resultat tror du vi kommer att få se i din behandlingsstudie?
– Jag hoppas att vi kommer kunna beskriva ett sätt att behandla spelmissbruk på och att min studie kan hjälpa till att skapa en behandlingsinsats för just den här specifika patient-
kategorin. En insats som vi kommer kunna anpassa till patienternas eventuella underliggande diagnoser – till exempel hur en insats bäst anpassas om patienten har ASD eller ADHD?
När din forskning är klar, vilken kunskap tror du vi har då och vilka kan konsekvenserna av den bli?
– Jag hoppas att min forskning kommer bidra till ökad förståelse av patologiskt gaming och gambling hos barn och unga. Jag hoppas också kunna bidra till en beskrivning av vad som är normalt spelande och, genom min forskning, bidra till att barn och ungdomar som fastnat i ett skadligt spelande ska få rätt stöd och hjälp snabbt. På det viset minska patienters lidande och samhällets kostnader.
”Att identifiera risk- och skyddsfaktorer bland unga och i deras sociala miljö och kommunicera dessa till centrala aktörer är viktigt för att de ska kunna fatta informativa beslut och agera förebyggande”
Förekomsten av osunt spel om pengar är lägre bland elever som går i skolor med bra socialt och pedagogiskt klimat. Det visar forskning av docent Sara Brolin Låftman och fil doktor Gabriella Olsson, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
– Skolor med en god social och pedagogisk miljö är gynnsamma inte bara för elevers lärande utan även i en bredare bemärkelse, säger Sara Brolin Låftman och Gabriella Olsson.
Syftet med forskningsprojektet, som finansieras via Svenska Spels Forskningsråd, är att undersöka kopplingar mellan skolors organisation, pedagogiska och sociala miljö och förekomsten av spel om pengar bland elever. Det är känt att ungdomars beteenden och handlingsmönster inte bara påverkas av individuella karakteristika och vilken familj de kommer från utan också av de olika sociala sammanhang som de befinner sig i.
– Skolan är ett sådant sammanhang som har en central betydelse i ungdomars liv. Dessutom är det en miljö som kan bidra till att forma beteenden. För de ungdomar som har bristfälliga resurser i familjen kan skolan också fylla en viktig kompensatorisk roll, säger Sara Brolin Låftman och Gabriella Olsson.
För att studera de olika sambanden använder de sig av datamaterial som kombinerar enkätsvar från skolelever och lärare i samma skolor i Stockholm. Till datan har forskarna också länkat registerinformation om skolor från Skolverket. Genom att justera för elevernas sociodemografiska karakteristika och för skolornas elevsammansättning kan man statistiskt särskilja mellan effekter kopplade till skolmiljön och effekter som har att göra med de enskilda elevernas bakgrund.
En central teoretisk utgångspunkt är forskningen om så kallade ”framgångsrika skolor” (”school effectiveness”).
Antagandet är att en högkvalitativ skolmiljö som kännetecknas av exempelvis ett starkt och tydligt ledarskap, ett gott pedagogiskt och socialt klimat, tydliga gemensamma normer och goda arbetsvillkor för lärarna, har betydelse för elevers skolprestationer men även för deras benägenhet att engagera sig i riskbeteenden.
Projektet “The role of the school context for adolescent risk gambling” är en fortsättning på det tidigare projektet ”Problemspelande bland ungdomar: kopplingar till individuella, familjerelaterade och skolkontextuella villkor” som finansierades av Svenska Spels Forskningsråd 2017.
– I en av studierna fann vi att i skolor där lärarna i genomsnitt skattade skolans sociala och pedagogiska klimat högre, så var det färre elever som hade spelat om pengar och engagerat sig i riskspelande. I det nya projektet avser vi att utvidga och fördjupa analyserna.
Hur kan samhället i stort och spelbolag, som Svenska Spel, dra nytta av er forskning?
– I ett vidare samhällsperspektiv bekräftar våra resultat betydelsen av en gynnsam pedagogisk och social skolmiljö – inte bara för elevers lärande utan även i bredare bemärkelse. Vi hoppas också att vår forskning ska bidra till att öka kunskapen hos spelbolagen kring problemspelande hos unga. Det faktum att problemspelande ofta drabbar redan utsatta grupper av ungdomar, och därmed kan komma att bidra till en negativ utveckling, är centralt att belysa. Att identifiera risk- och skyddsfaktorer bland unga och i deras sociala miljö och kommunicera dessa till centrala aktörer är viktigt för att de ska kunna fatta informativa beslut och agera förebyggande.
”Det är väldigt många barn som tillbringar väldigt mycket tid framför skärmen men effekterna av det vet vi ganska lite om.”
