21 miljoner Bitcoin

/i

Låt mig först påminna om min föregående spaning om blockkedjor. Läs den gärna som grund för denna. Där finner du bland annat förklarat att det är innehållet som spelar huvudrollen i en blockkedja. Innehållet är det som knyter ett block till ett annat och därmed kan det inte förändras utan att kedjan bryts. Blockkedjor kan således garantera att något är äkta vara men det ensamt gör ingen kryptovaluta. Mer om det nedan.

Tänk dig situationen att ett antal personer regelbundet behöver överföra värde sinsemellan. Kanske äter de lunch ihop men vem som betalar varierar från gång till annan. Givetvis skulle de vid varje tillfälle kunna kvitta skulderna med Swish men de skulle också kunna skriva upp det i en kassabok och betala varandra månadsvis. Den som då inte betalt någon lunch kommer förstås behöva tillföra pengar, andra får kanske tillbaka en slant.

Grundregeln skulle kunna vara att alla får skriva i kassaboken, exempelvis ”Peter betalade Lasses lunch för 89 kronor”. Om jag och Lasse sätter våra signaturer på raden så är saken biff. Transaktionen är accepterad av bägge parter. Lasse var där, han åt sin lunch och jag betalade.

Bitcoin och andra kryptovalutor följer samma princip; Alla får skriva i kassaboken som nu är placerad i en blockkedja och varje transaktion signeras av bägge parter. Parterna känner förvisso inte varandra men digitala signaturer kan skrivas och verifieras genom privata och publika nycklar. Det senare låter kanske som magi men är väl etablerad teknologi. Den används just nu exempelvis när din browser genom den publika nyckeln kan verifiera att servern du besöker verkligen är Svenska Spel.

Så långt allt väl. Vi har en kassabok i en blockkedja där alla kan läsa och skriva transaktioner. Vi är också säkra på vem som är vem, dock utan vetskap om den faktiska personen bakom en viss signatur. Signeringen sker dessutom på ett sådant sätt att existerande transaktioner inte kan kopieras, inte heller kan någon överföra mer av kryptovalutan än de faktiskt har. Dessa och andra mekanismer som säkrar integriteten hos kryptovalutan är förstås avgörande men var inte den stora utmaningen i skapandet av Bitcoin. Det var frågan om decentralisering.

Det finns ingen centralbank för Bitcoin och det är högst avsiktligt. Skaparna ville inte ha ett beroende till en central part med särskild makt och inflytande. Inte heller ville de på så sätt exponera kryptovalutan för risken för korruption och annat elände. Blockkedjan är istället lagrad lokalt på alla de datorer som deltar. Det finns alltså tusentals kassaböcker utspridda över hela världen och med det uppstår ett intressant och svårlöst problem.

Hur i hela fridens dagar ska alla lokala kassaböcker nå överensstämmelse sinsemellan? Hur ska alla dessa datorer samarbeta så att det bara finns en och endast en blockkedja som rymmer alla transaktioner? Kassaboken ska vara distribuerad men i praktiken måste det finnas bara en sanning. Det var detta problem som Satoshi Nakamoto presenterade lösningen på i sin rapport ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”. Rapporten publicerades hösten 2008 och markerar födelsen för den första kryptovalutan.

I praktiken uppstår det hela tiden olikheter i kassaböckerna och i grunden handlar problemet därför om vilken av alla deltagande datorer som ska få bestämma vilken kassabok som gäller. Satoshi Nakamotos lösning innebär att beslutet ska fattas av den dator som lagt ned en stor mängd arbete och dessutom haft en portion tur.

Häng med nu. Varje block i Bitcoins blockkedja rymmer 2400 transaktioner. De datorer som deltar samlar på sig nya transaktioner från hela världen och försöker sedan bygga ett block. Kruxet är att blockets hashvärde också måste beräknas och här duger det inte med vilket hashvärde som helst. Hashvärdet måste enligt Nakamotos regler inledas med minst 60 nollor. I den förra spaningen berättade jag att hashvärden beräknas med hjälp av vissa algoritmer och att de kan översätta exempelvis dessa 2400 transaktioner till ett specifikt numeriskt värde. Men algoritmerna är sådana att du inte på något sätt kan styra vilket hashvärde du får. Så hur ska man då lyckas skapa ett hashvärde med 60 nollor?

Uppgiften vore omöjlig om inte Satoshi Nakamotos design tillät datorerna att beräkna hashvärdet för blockets 2400 transaktioner plus ett valfritt annat värde. Tusentals datorer världen över gissar sig alltså fram för att med slumpens hjälp lägga till ett värde som tillsammans med transaktionerna genererar ett hashvärde med 60 nollor till början. Vinner gör den dator som på kort tid kan göra många försök men även turen spelar in. Rätt hashvärde skulle trots allt kunna uppstå på första försöket. Väl klart kommuniceras det färdiga blocket till alla deltagande datorer och processen kan fortsätta. Hängde du med?

Bitcoin är alltså en kassabok i en distribuerad blockkedja. Alla kan läsa och skriva transaktioner men de kan inte förändras i efterhand. Ingen kan utge sig för att vara någon annan och ingen kan överföra medel de inte har. Allt detta är bra. Det saknas bara en viktig ingrediens. Vi har ännu inga Bitcoins att överföra oss emellan. Vart kommer de ifrån?

Alla Bitcoins är ursprungligen belöningar till dem som skapat ett block. I dagsläget får skaparna 12.5 Bitcoin men belöningen halveras ungefär vart fjärde år. Halveringen begränsar den totala mängden Bitcoins till 21 miljoner, mer kommer aldrig finnas. Allt detta i enlighet med Nakamotos regelverk.

Sammanfattningsvis; Kryptovalutor är i grunden en distribuerad kassabok. Den totala mängden av valutan är begränsad vilket tillsammans med ett antal andra regler ger valutan dess karakteristiska egenskaper. Kryptovalutorna har fått sitt namn efter deras användning av hashvärden något som har sitt ursprung inom kryptografin.

Med detta hoppas jag att kryptovalutorna känns mindre främmande. Kanske känns de rent av som ett rimligt sätt att överföra värde? Värde. Har valutorna ett värde?

Tänk på saken. Du betalar inte för luft. Det är lätt att få tag på och gratis gudskelov. Bitcoin däremot är likt guld väl dolt för de flesta av oss och tillgången är bevisligen begränsad. Men är det trots dessa likheter rimligt att människor betalar reda pengar för Satoshi Nakamotos digitala uppfinning? Jag återkommer till den frågan i nästa spaning. På återseende.

Peter