Ny studie: Bara en procent av spelberoende har fått diagnosen fastställd av sjukvården

Bara en procent av de som anses spelberoende har fått diagnosen fastställd av sjukvården. Det konstateras i en rapport som publicerats i den vetenskapliga tidsskiften Frontiers in Psychiatry.

 – Vid sidan av alkohol- och drogberoende har sjukvården helt enkelt inte känt att det var deras ansvar att arbeta med spelberoende Det är på väg att ändras, säger Anders Håkansson, professor och rapportförfattare.

Bakom publikationen står ett forskarteam från Lunds universitet med bland annat Anders Håkansson, som är landets enda professor i spelberoende. Forskarteamet har studerat 2099 personer som under åren 2005 till 2016 fått diagnosen spelberoende i svensk sjukvård och kommit fram till slutsats att de utgör endast en procent av det antal personer i landet som enligt sedvanliga beräkningar troligen har ett spelberoende.

– Vi vet att spelberoende historiskt har fått alldeles för liten uppmärksamhet i hur vården för beroende organiseras, i utbildningsinnehållet för våra olika professioner i vården, med mera. Vid sidan av alkohol- och drogberoende har sjukvårdens verksamheter helt enkelt inte känt att det var deras ansvar att arbeta med spelberoende. Detta är lyckligtvis på väg att ändras.

Han fortsätter:

– Vi har med spelberoende i utbildningen av läkare, socionomer och andra yrken som arbetar i vård och omsorg. Vi undervisar spelberoende för läkare under specialistutbildning till psykiater och via olika satsningar träffar vi nu många chefer som har jobbat länge med personer med annat beroende men som inte har haft uppdraget att jobba med spel tidigare, säger Anders Håkansson.

Är kunskap om spelberoende låg inom svensk sjukvård, eller hur ska man tolka resultatet?
– Jag tror att det handlar både och brist på kunskap (för att vårdgivarna inte har satsat på utbildning på det här området tidigare), och att man organisatoriskt inte har tagit på sig det här ansvaret. Vårdsökandet blir ju också väldigt lågt om personer med spelproblem inte ser några signaler från sjukvården om att man ser och uppmärksammar de här problemen.

Vad behöver göras mer?
– Konkret skulle jag önska att svensk sjukvård – både mycket specialiserad beroendevård, annan psykiatri och primärvård såsom skolhälsovård, företagshälsovård och vårdcentral – använder enkla screening-verktyg för spelproblem i samma situationer där man i dag screenar för alkohol- och drogproblem. Vården behöver få erfarenhet av att spelproblem är fullt möjliga att screena för, och att det i förlängningen gynnar patienten att även ett spelproblem uppmärksammas, till exempel på en mottagning där man i första hand har kontakt för en annan typ av ohälsa.

Studien visar också att psykiatrisk samsjuklighet är vanlig och att den är särskilt vanlig hos kvinnor med spelberoende, det vill säga, bland personer med spelberoende är behoven av psykiatriska vårdinsatser särskilt stora för kvinnorna.

– Det är svårt att veta säkert varför det är så. Det finns också andra studier som tyder på samma sak kan handla om att män och kvinnor på gruppnivå har något olika vägar till spelproblem, det vill säga att fler kvinnor hamnar i ett intensivt spelande för att hantera ett dåligt psykiskt mående. Men hela bilden av varför det ser ut så här har vi inte, säger Anders Håkansson.

Vad betyder slutsatsen ovan för din forskning?
– Det är framför allt en viktig signal till sjukvård, socialtjänst och andra aktörer i samhället som möter personer med ett riskabelt spelande eller spelberoende. Medan spelproblem är vanligare hos män måste man alltså vara extra vaksam på att uppmärksamma psykisk ohälsa hos kvinnor, och omvänt, att komma ihåg att screena för begynnande spelproblem hos kvinnor som behandlas för psykisk ohälsa.

Vad betyder slutsatsen för spelbolag och spelmarknaden?
– Det förstärker bilden av att spelberoende kan leda till svåra konsekvenser för den psykiska hälsan hos den som drabbas, det vill säga att detta är ett tillstånd att ha stor respekt för – såsom vi har för andra beroendesjukdomar – och att detta ställer höga krav på spelansvar hos bolag som är aktiva på den svenska marknaden.