Inga tecken på ökat spelande under pandemin – nya studier presenterades på Forskningsdagen
Spelandet ökade inte under Covid-19-pandemins första månader, men det finns tecken på att de som redan tidigare uppvisade ett problematiskt spelande också spelade mer. Det visar flera studier som presenterades när Svenska Spels oberoende forskningsråd förra måndagen genomförde den årliga Forskningsdagen.
Forskningsdagen var i år komprimerad till ett 90-minuterswebbinarium med ett fullspäckat program. Två studier som presenterades av Filip Lindner, forskare vid Karolinska Institutet, och Anders Håkansson, professor vid Lunds Universitet, tog båda upp hur spelandet påverkades under pandemins första månader, och slutsatsen i båda undersökningarna var i stort sett den samma – inget ökat spelande, men de som redan har spelproblem spelade också mer.
Filip Lindner har undersökt hur spelandet i Sverige förändrades på populationsnivå under Corona-våren. Han kunde dra slutsatserna att det totala spelandet tycktes ha minskat på populationsnivå visavi lämpliga referensnivåer. Han kunde också se en tydlig förskjutning bland nätspelare från betting till casinospel.
– Och det är ju inte så konstigt med tanke på att det inte fanns något sportspelsutbud under i stort sett hela våren, kommenterar Sara Lindholm, ordförande i Svenska Spels oberoende forskningsråd.
I Filip Lindners undersökning kunde också konstateras att ingen ökning av spelproblem skett enligt den gräns som fastslogs i tillfälliga spelförordningen.
Fler som spelade mindre
Anders Håkansson kunde i sin forskning se liknande resultat. De flesta spelade inte mer på grund av Covid-19, snarare var det fler som spelade mindre. Man kunde dock se tendenser till mycket höga spelproblem i den grupp som rapporterade ett ökat spelande.
– Det är två ganska små och avgränsade studier som man kanske inte ska dra några större slutsatser av, men de ger indikationer på att spelandet inte ökade, menar Sara Lindholm.
Signalerna stämde också väl överens med de iakttagelser som Anna Söderpalm Gordh, universitetslektor vid Göteborgs Universitet, och Anders Håkansson, som båda arbetar kliniskt vid beroendecentrum, gjort om att de inte sett någon ökning av remisser till sina respektive kliniker.
– Inte heller Stödlinjen såg något ökat tryck under pandemins första fas, och det ska bli spännande att se om det håller i sig, säger Sara Lindholm.
Undersökning om brottslighet kopplad till spelproblem
Per Binde, docent vid Göteborgs Universitet, presenterade en studie av svenska domslut under perioden 2014-2018 där han och hans forskarkollegor tittat på brottslighet kopplad till spelproblem.
– Det är en beundransvärd insats att läsa nästan 300 domar där ordet spelberoende fanns med. Han hade gjort en intressant analys mellan män och kvinnor, åldersgrupper, typ av kriminalitet, var de bodde och hur spelet var kopplat till brottsligheten, berättar Sara Lundholm.
Och det fanns en tydlig skillnad mellan könen. Kvinnor som begick brottsliga handlingar kopplade till spelproblem bodde oftare i mindre städer och hade ingen tidigare brottslig bakgrund, medan män oftare bodde i större städer och hade ett annat brottsligt register.
– Det är ju människoöden som ligger bakom siffrorna. Den desperation hos människor som driver dem till brottslighet för att kunna finansiera sitt spelmissbruk är oerhört tragisk, menar Sara Lindholm.
Här lyfter hon upp preventiva spelansvarsinsatser som extra viktiga.
– Har man spelansvarsinsatser kan man ju också fördröja att personer hamnar i ett skadligt beteende. Och brottslighet är ju ganska långt till höger på skalan av sådant man inte vill att personer ska hamna i.
