Aktuell forskning: Varför får bara vissa ett ”spelsug”?

Kristina Berglund, Thomas Westerberg och Anders Håkansson får medel från Svenska Spels oberoende forskningsråd för att studera varför vissa personer utvecklar ett sug efter att spela medan de flesta andra inte gör det.
Svenska Spel har öronmärkt 25 miljoner kronor för forskning kring spel och spelberoende fram till 2027. Anslagen söks via Svenska Spels oberoende forskningsråd, en fristående grupp av experter inom området.
Men vad är det för forskning vi stöttar? Under året berättar vi om några pågående studier som får stöd från forskningsrådet.
Varför får bara vissa personer ett sug efter att spela? Vad är det som triggar suget? Och kan vem som helst drabbas av det? Det är frågor som beroendeforskaren Kristina Berglund och hennes forskarlag undersöker i en studie finansierad av Svenska Spels oberoende forskningsråd.
Den internationellt etablerade termen bland beroendeforskare är craving. Craving kan uppstå i samband med många slags beroenden: alkohol, tobak, shopping…och spel!
Men varför känner en del människor craving efter spel medan andra inte gör det?
Just detta vill Kristina Berglund, Thomas Westerberg och Anders Håkansson utforska i en serie studier.
– Det är ett grundforskningsprojekt där vi framför allt är intresserade av de psykologiska mekanismerna. Det finns väldigt begränsat med forskning på området och vi behöver få en bättre förståelse för hur craving är kopplat till personlighetstyper och till psykisk ohälsa, säger Kristina Berglund.
Enkelt uttryckt vill forskarlaget ta reda på vilka inre faktorer som triggar spelande. Första steget är en enkät i en ”medborgarpanel” där 1 000 aktivt spelande personer över 18 år får ta ställning till olika påståenden.
– Vi tittar på vilka specifika känslor som leder till spelande. Paneldeltagarna får till exempel beskriva vilket tillstånd man oftast befunnit sig i senaste veckorna. Har man känt sig lättretlig? Ängslig? Energisk?
Känslan kombineras sedan med att paneldeltagarna får ta ställning till olika påståenden, till exempel: ”Att spela nu skulle göra mig mindre deprimerad”, ”Om jag spelade nu skulle jag kunna tänka mer klart”, ”Att spela vore roligt just nu” etc.
– Dessutom vill vi att de beskriver sin allmänna personlighet, säger Kristina Berglund. Även där får de ta ställning till ett antal påståenden. Då kan det vara påståenden som ”Jag har lätt för att njuta av livet”, ”Jag brukar tala först och tänka sedan” etc.
Enkäten är tänkt att ringa in gemensamma drag både hos spelande personer utan problem och personer med olika grader av spelproblem. I ett senare steg vill man jämföra dessa svar med svaren hos personer som sökt hjälp för sina problem på en spelberoendemottagning.
– Det vi utforskar är bland annat om det har någon betydelse vilken personlighet man har. Har vissa personlighetstyper större problem med craving kring spel? Och förstärks denna craving ännu mer hos personer med psykisk ohälsa?
Efter detta vidtar en ny studie där forskarlaget undersöker om personer som genomgår behandling mot spelberoende också får ett minskat sug efter spel. Och är minskad craving i så fall en förutsättning för att behandlingen ska fungera över tid?
– Ett problem idag är att återfallsrisken och avhopp från pågående behandling är väldigt hög bland personer som utvecklat ett spelmissbruk, berättar Kristina Berglund. Det är väldigt mycket högre än för andra typer av beroenden, så vi behöver förstå vad det beror på.
Tidigare har Kristina framför allt studerat alkoholberoende. Och hon ser en koppling:
– Personer med alkoholproblem har ofta också ett förhöjt spelande. Det är otroligt spännande att försöka förstå vad som händer i hjärnan och om det är samma mekanismer som drar igång.