Aktuell forskning: Hur drabbas närstående till problemspelare?

Svenska Spel har öronmärkt 25 miljoner kronor för forskning kring spel och spelberoende fram till 2027. Anslagen söks via Svenska Spels oberoende forskningsråd, en fristående grupp av experter inom området.

Men vad är det för forskning vi stöttar? Under året kommer vi att berätta om några pågående studier som valts ut av forskningsrådet.

Kring varje spelmissbrukare finns det människor som bryr sig.
Men hur påverkas de närstående själva? Och hur stöttar man dem bättre?

Detta undersöker forskaren Johan Svensson och hans forskarlag i en serie studier med finansiering från Svenska Spels oberoende forskningsråd.

– I det här första skedet undersöker vi likheter och skillnader mellan närstående till spelberoende och andra beroendegrupper, som alkohol- eller narkotikaberoende, berättar Johan Svensson.

9 000 slumpmässigt utvalda personer deltar i en enkät där de får svara på frågor som ”Har du någon person i din närhet som spelar om pengar för mycket?”, ”Har du påverkats negativt av den personens spelande?” etc.

Studien är i ett tidigt stadium. Men Johan Svensson ser redan nu att det är vanligare med närstående till personer som dricker för mycket än som spelar för mycket.

– Men det är inte konstigt. Det är ju också betydligt fler som har alkoholproblem än spelproblem.

På enkätfrågan om man har någon i sin närhet som spelar om pengar för mycket är det framför allt män som svarar jakande. Men när enkäten frågar om man själv har påverkats negativt är det oftare kvinnorna som håller med.

– Det är heller inget märkligt, säger Johan Svensson. Män spelar generellt oftare och kompisarna kan nog lätt lägga märke till att en person spelar för mycket. Men de negativa konsekvenserna tycks oftare drabba kvinnorna. De kan leva tätt inpå personer med spelproblem och kanske delar de också ekonomi med dem.

Preliminära data tyder dessutom på att närstående till personer som spelar för mycket själva har sämre hälsa och spelar för mer än befolkningen i stort.

– Vi undersöker vad de närstående har för ekonomi, hur deras hälsa är, hur deras alkoholvanor ser ut och så vidare och där ser vi de tendenserna. Sedan är frågan vad som är hönan och vad som är ägget.

Med det menar Johan Svensson att man ännu inte kan säga om problemen beror på att de närstående tar efter missbrukarens destruktiva beteende eller om den förhöjda sårbarheten fanns där från början.

– De kan ju ha mött sina närstående i sociala sammanhang där det varit naturligt att spel eller alkohol varit med i bilden. I bästa fall är ju både spel och alkohol sociala företeelser. Men ibland går det överstyr.

Resultaten från studien ska belysa vilka riskfaktorer som finns hos närstående att själva utveckla spelproblem och andra hälsoproblem – men också ta fram förslag till förebyggande insatser.

– Det kan handla om att ge de här personerna stöd till att att själva göra interventioner, förklarar Johan Svensson. Om man tycker att kompisen spelar för mycket, hur tar man upp det med kompisen? Och hur kan man få personen att söka hjälp?

Projektet beräknas vara slutfört augusti 2024.