Det är skillnad på att vara bäst i världen och att göra det som är bäst för världen

/i

Parul Sharma är ett tungt namn inom hållbarhetsområdet och har bland annat varit med och lett regeringens arbete med Agenda 2030. Hon har varit hos oss på Svenska Spel och föreläst om hållbarhet med  fokus på de 17 Globala mål som, i korthet, ska göra världen till en bättre plats.

Trots att det finns så många som 17 mål inleder Parul med att efterlysa en kub som borde finnas.

– Jag tycker att antikorruptionen saknas, det faller inom det spektra som är hållbarhet. Vi kan inte bortse från antikorruptionen om vi vill lyckas eftersom korruption och mutor är den största barriären för hållbarhetsmålen. En stor anledning till att vi inte lyckas med målen är just detta. I Asien har man sett att vatten inte når hela befolkningen, inte för att det saknas vatten utan för att korruption stoppar det att komma fram dit det ska. Mutor är en stor del av anledningen till att vatten inte når alla.

Parul menar Korruptionsfrågan har behandlats styvmoderligt i Sverige. Som om man tänker att det inte är något som förekommer här.

– Vi har fått kritik internationellt för att vi inte klarar att göra utredning kring mutor. Misstänker man att något inte sköts som det ska måste man anmäla, det är ju så vi kommer någonstans. Fler och fler företag har satt in visselblåsarsystem, men det är inte tillräckligt, särskilt inte om man inte använder dem.

Målen hänger ihop med varandra

Att alla mål hänger ihop med varandra är en poäng som Parul återkommer till gång på gång. Och hur ser det ut i Sverige? Svaret på vad som är hållbarhet blir lätt sådant som rör klimat och miljö, men sociala delar och miljömässiga delar existerar inte oberoende av varandra, utan tvärtom, menar Parul.

– Vi kan ta målet om Hav och marina resurser som ett bra exempel. Vår regering har varit känd internationellt för att driva frågor som rör det här området. Men bara tre av tio medborgare känner till situationen och försöker agera, resten försöker förstå vad det handlar om men har inte resurser, plattformar, utbildning eller känner sig helt enkelt utanför i projektet att rädda världshaven. Då har vi i sig en hållbarhetsproblematik. Det är inte hållbart att så många inte känner sig delaktiga i det som rör oss alla. I Sverige har vi en självbild av att vara jämlika, men sedan nittiotalet är vi det land bland de rika länderna där ekonomiska och sociala klyftor växer mest. Det kommer bli mer och mer synbart. Så ni ser, att alla målen hänger ihop på ett eller annat sätt.

Därför menar Parul att kuberna egentligen är missvisande. Vad vi har att göra med är ett kugghjul där alla delar går in i varandra och påverkar – och påverkas – av varandra.

– Vi har de demokratiska institutionerna och en miljöteknik i näringslivet som är världsledande och ett ledarskap inom gröna mål som är bra. Vi lär bra och har hög kunskap, men vi lever inte som vi lär och det måste vi börja göra nu. För det är skillnad på att vara bäst i världen och att göra det som är bäst för världen.

Sju saker alla kan göra

För att kunna se möjligheter måste man kunna se utmaningarna. Det finns 7 saker alla kan göra som bidrar till en bättre värld, menar Parul:

  • Reducera – kan du reducera något i din vardag som har negativ påverkan ur hållbarhetssynpunkt, gör det
  • Återvinn det som kan återvinnas
  • Finns det något du kan upphöra med?
  • Och något du kan ifrågasätta?
  • Kontrollera – hur tillverkas en produkt till exempel?
  • Verifiera – och är produkten gjord så som det är sagt att den ska göras?
  • Informera! 3 av 10 svenskar vet vad hållbar utveckling är, resten kopplar det till miljön eller tycker det är något som regeringen gör som är långt från den egna vardagen. Vi behöver se saker tredimensionellt, det är mycket som påverkas av vårt liv och vårt företagande. Att informera om Agenda 2030 kan påverka mycket, att vi har den här föreläsningen är jätteviktigt.

Parul betonar att det finns flera olika perspektiv för samhällsaktörer, bland annat det ansvarstagande och det bidragande perspektivet.

– När man funderar kring det bidragande perspektivet handlar det om hur vi kan bidra genom vår verksamhet? Choice hotell har beslutat att hjälpa nyanlända flyktingar med juridisk rådgivning, det är något man kan bidra med för att stötta de sociala målen. Men bara för att jag gör en sådan insats, eller i ert fall kanske stöttar ett sportevenemang, innebär ju inte det att jag tar ansvar för produktion av produkter till exempel. Som företag har man i första hand att ta hänsyn till det ansvarstagande perspektivet. Sedan är det bidragande perspektivet viktigt.

Så här jobbar vi med hållbarhet

Spelansvar
Vi strävar efter att sänka kostnaden för spelproblem i samhället. Vi har effektiva och anpassade spelansvarsverktyg.

Affärsetik och antikorruption
Omfattande matchfixningsarbete, penningtvättsdirektivet AML, utbildningar som uppförandekoden

Mångfald
Öka andelen kvinnliga chefer, insatsen Mitt liv, boken Sportsvenska för invandrare

Arbetsvillkor
Hälsa, friskvård, kompetensutveckling, arbetsmiljöundersökning

Mänskliga rättigheter
Uppförandekod för leverantörer, leverantörsuppföljning, sponsringsriktlinjer, utbilda idrottsförbunden i  mänskliga rättigheter

Miljö
Årlig klimatrapport, översyn av resor, material och energi, krav i upphandling vad gäller giveaways och arrangemang som konferenser

 

Har du några frågor får du gärna kontakta oss på

Spelansvar och Hållbarhetsavdelningen