Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande. Resultat från Swelogs fördjupningsstudie
Av: Statens Folkhälsoinstitut
Publicerad: 2013
Kategorier: Prevalensundersökningar
Abstract:
Fördjupningsstudien (In depth study, ID1) är en del av en långsiktig befolkningsstudie som rör spel om pengar, problemspelande och hälsa. Studien heter Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) och drivs av Statens folkhälsoinstitut. Det övergripande målet med både fördjupningsstudien och Swelogs i sin helhet är att ta fram kunskap som kan användas för att utveckla förebyggande metoder och strategier mot problemspelande.
Fördjupningsstudiens tre syften är att identifiera risk- och skyddsfaktorer, studera förflyttningar mellan olika grader av problemspelande samt studera återhämtningsfaktorer, s.k. spontant tillfrisknande. Alla hanteras i denna rapport – som avrapporterar den första av totalt tre mätningar som kommer genomföras fram till 2015. Grundmaterialet till analyserna och resultatredovisningen är en fall-kontrollstudie med drygt 2 000 respondenter. Datainsamlingen pågick under januari– oktober 2011, huvudsakligen genom telefonintervjuer. Både diagnostiska- och självskattningsinstrument har använts i studien. I de statistiska analyserna fann vi en större utsatthet för problemspelare för flertalet av de undersökta faktorerna jämfört med personer som inte haft ett problematiskt spelande.
I denna första rapport från fördjupningsstudien med bara en mätpunkt kan vi i analyserna i huvudsak uttala oss om samvariationer mellan tänkta risk- respektive skyddsfaktorer och problemspelande. I några faktorer kan vi uttala oss med större säkerhet eftersom faktorn med största sannolikhet förekommer innan problemspelandet uppstår, som till exempel en otrygg uppväxt.
Nedan listar vi de faktorer som har tydligt samband med problemspelande: Spelets sammanhang och motivation • Sämre kunskaper om slump • Sämre förmåga att hantera negativa känslor och förmåga att slappna av • Sämre förmåga att motstå spel om pengar Demografiska och socioekonomiska faktorer • Ekonomiska svårigheter och betalningsanmärkningar • Uppväxt utan föräldrar • Otrygg uppväxt • Övergrepp under uppväxten • Familjemedlem med nedsatt psykisk hälsa och/eller missbruk av alkohol eller annan drog (gäller enbart för kvinnor) • Känsla av otrygghet i bostadsområdet • Bekantskapskrets som värderar spel om pengar • Låg eller hög nivå av social aktivitet • Upplevelser av diskriminering och våld Individuella faktorer • Låg tilltro till förmågan att styra över utvecklingen i sitt liv • Impulsivt beteendemönster • Sämre hälsa • Nedsatt psykisk hälsa • Depression • Ångestdiagnoser (panikångest, social fobi, posttraumatiskt stressyndrom, generaliserad ångest) • Självmordsbenägenhet • Psykofarmakabruk • Alkoholmissbruk och -beroende • Substansproblem (läkemedel, narkotika och dopning) • Negativa livshändelser (exempelvis en närståendes persons död, skilsmässa, allvarlig skada) Det finns också en samvariation mellan de här faktorerna. Till exempel, samvarierar ”spel viktigt bland vänner”, ”lägre grad av självkompetens”, ”negativa livshändelser” och ”lägre grad av social aktivitet”. Detta tyder på att det finns en särskilt utsatt grupp som drabbas av flera av dessa faktorer samtidigt. Utöver de bivariata sambanden mellan problemspelande och olika faktorer gjorde vi en multivariat analys för att ta reda på vilka av faktorerna som tydligast skiljde problemspelare och icke-problemspelare åt. Impulsivitet, alkohol- och drogproblem samt en otrygg uppväxt var bland de faktorer som gav störst skillnader mellan de två grupperna med olika spelbeteende. Även upplevelsen av en ökad inkomst av spelande, att ha vänner som tycker att spel om pengar är oviktigt, att vara född utanför Norden och att vara ogift gav skillnader mellan grupperna.
För att ta reda på olika utvecklingsbanor av problemspelande genom tiden länkades respondenterna i fördjupningsstudien med uppgifter på dem från två tidigare gjorda mätningar (mätningar gjorda inom befolkningsstudien av Swelogs). I den här analysen framkom det att tidigare problem med spelande, alkohol och droger innebar en högre risk för problemspelande. Att vara kvinna minskade risken. För personerna med ett initialt problemspelande hade tidigare problem med spel, alkohol och droger betydelse för återhämtningen från sitt problemspelande, på så sätt att förekomsten av de faktorerna minskade chansen för att personen ska återhämta sig. Både ett tidigare alkohol- och drogproblem och ett tidigare problemspelande är troliga riskfaktorer för att utveckla spelproblem. Tvärtom ser vi att frånvaron av dessa faktorer underlättar en återhämtning från ett spelproblem, vilket gör att de är s.k. återhämtningsfaktorer.
