EU påverkar spelbranschen

Statliga spelregleringar har urholkats även i andra europeiska länder och situationen har inte lösts på övergripande EU-nivå. Det finns således inga direktiv eller förordningar i EG-rätten som reglerar medlemsstaternas spellagar eller spelpolitik.

För att finna gemensamma lösningar på problem på spelmarknaden tog man under det franska ordförandeskapet hösten 2008 initiativet till en arbetsgrupp, Rådsarbetsgruppen för spel. Gruppens arbete har fortsatt under det svenska ordförandeskapet.

EU-kommissionen har sedan tidigare hävdat att den svenska lotterilagen, och flera andra medlemsländers lagstiftning, utgör ett brott mot rörelsefriheten inom unionen. Kommissionen har inlett så kallade fördragsbrottsärenden (brott mot Rom-fördraget) mot Sverige rörande värdeautomater, sportspel och nätpoker. Den svenska regeringen har svarat och ärendena vilar i väntan på resultatet av den statliga spelutredningen. Om regeringens svar inte godtas kan ärendena hamna i EG-domstolen.

En annan inställning visade EU-parlamentet i mars 2009, då det ställde sig positivt till den så kallade Schaldemose-rapporten (efter förslagsgivaren, den danska parlamentarikern Christel Schaldemose). En överväldigande majoritet – med rösterna 544–36 – stod bakom beslutet, som i första hand gäller spel via internet, att spelbolagen inom EU ska följa de lagar som gäller i det land de utövar sin verksamhet och där kunderna är bosatta. EU-parlamentet visade också flera vägar för att motverka problemspelande, till exempel reklamrestriktioner. Beslutet är dock inte juridiskt bindande utan snarare en vägledning för EU-kommissionen och medlemsländerna.