Ny studie: Personer med stor risk för överdrivet spelande använder Playscan mest, men användarna vill ha mer feedback

Hur används spelansvarsverktyget Playscan? David Forsström disputerade nyligen med en avhandling på ämnet. I den ger han en fördjupad bild av hur verktyget nyttjas och upplevs av användarna.

På uppdrag av Svenska Spels oberoende forskningsråd har David Forsström under fyra års tid studerat olika aspekter av spelansvarsverktyget Playscan. I sin avhandling The use and experience of responsible gambling tools: An explorative analysis of user behavior regarding a responsible gambling tool and the consequences of use, ger han en fördjupad bild av hur verktyget används och upplevs av användarna.

Tre studier ligger till grund för avhandlingen och i första studien analyseras användandet. Här undersöktes 9528 spelare (både spelare med och utan risk att utveckla ett problematiskt spelande) som själva letat upp verktyget på Svenska Spels hemsida och anslutit sig till verktyget. Med hjälp av en så kallad latent klassanalys framträder olika användargrupper. Två av grupperna definieras som höga användare (självtestare och flerfunktionsanvändare) av verktyget och hade en högre risk att utveckla spelproblem.

– Vi ser att användandet av Playscan är initialt högt och de som besöker verktyget för första gången gör ofta ett självtest och klickar på en rekommendation. Men efter hand tappar man intresset och återkommer allt mer sällan, säger David.

Också tre andra grupper identifieras: användare som inte använde verktyget alls, användare som bara besökte verktyget och en grupp som bestod av personer som enbart använde funktionen som gällde att få råd för att minska sitt spelande.

Direkt feedback på spelmönster efterfrågas

Den andra studien undersökte användandet genom att intervjua 20 frivilliga användare av verktyget. Många ansluter sig till verktyget av nyfikenhet, vissa för att de ville lära sig mer om sitt spelande, andra för att de, som studien beskriver, ”fönstershoppade” runt på spelsajten och anslöt sig utan något egentligt syfte.

– De flesta som aktiverat verktyget förstår syftet och tycker att det är ett bra verktyg, men en positiv inställning till verktyget betyder inte att verktyget används mer. Jag tror att vi kan förstå det låga användandet bland annat utifrån att många inte upplever att de får ett meddelande. Avsaknaden av feedback gör att man helt enkelt glömmer av Playscan, berättar David.

Individanpassad återkoppling av spelandet menar flera av de intervjuade är bra, men återkopplingen bör vara mer direkt och kan gärna komma via ett sms, e-post eller ett meddelande som automatiskt poppar upp när man loggar in på spelsajten.

Självtestet är den mest använda funktionen i verktyget

– Testet är en populär funktion i verktyget. Därför är det viktigt att utvärdera och undersöka dess psykometriska egenskaper, det vill säga: mäter testet vad det påstår sig mäta? Min forskning pekar på att det gör det, berättar David.

Resultaten visar att testets reliabilitet var hög och att korrelationen mellan självtestet och ett annat instrument som undersöker spelande var högt – vilket tyder på att testet fångar upp spelandets negativa konsekvenser och lyckas på så vis mäta graden av spelproblem väl.

 

 

Photos

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *